Share on FacebookTweet about this on Twitter

Svar från sakkunniga

Då du för markören till frågan och trycker på den vänstra musknappen ser du svaret.

Svar från sakkunniga

I väntrummet på sjukhusets lungpoliklinik satt på några meters avstånd från mig en person med andningsskydd. Han hostade mycket och lättade ibland på andningsskyddet. Vi satt i samma utrymme ungefär en halvtimme. Om personen i fråga led av tuberkulos, kunde den ha smittat?

Risk för smitta fanns inte i den beskrivna situationen. Andningsskyddet (ett vanligt mun-nässkydd) förhindrar att små partiklar, som innehåller tuberkulosbakterier, kommer ut i rummet. Att lätta på skyddet för en kort stund innebär inte en nämnvärd risk. Dessutom var ni i samma rum endast en kort tid.

Min far insjuknade i tuberkulos under kriget år 1944 och låg ett halvt år på krigssjukhus. Är det möjligt att vi, hans barn, fick smitta, som förblivit latent? Symtom har vi sex barn inte haft. Jag har sömnapné.

Tuberkulossmitta kan man få, om man vistas i samma utrymme med en person med symtomatisk luftvägstuberkulos. Det framgår inte ur din fråga, om din far blev sjuk vid fronten och kanske skickades direkt till sjukhuset. Om tuberkulossymtomen började vid fronten, och han inte vistades hemma då han hade dem, kan ni inte ha fått smitta av honom. Om er far hade symtom på lungtuberkulos (hosta, slem, upphostningar) en längre tid innan han blev inkallad, blev familjemedlemmar utsatta för tuberkulos och fick med stor sannolikhet tuberkulossmitta. Eftersom du nämner att alla sex syskon varit asymtomatiska, har de antingen övervunnit smittan eller så har tuberkelbakterierna förblivit i latent, inaktivt viloläge. Latent tuberkulos kan hos en del människor bli symtomatisk i något skede av livet. Sjukdomar och medicinering som försvagar kroppens försvarssystem ökar risken att insjukna. Sömnapné är inte en sådan riskökande sjukdom.

I vår barndom var tuberkulosen en vanlig infektionssjukdom i Finland. Därför är det möjligt, att du har fått tuberkulossmitta annat sätt än av din far. Du bör uppsöka läkare, om du får symtom, som tyder på tuberkulos, såsom ihållande hosta, slemmighet, upphostningar, aptitlöshet, oavsiktlig viktnedgång, feber, trötthet eller riklig nattsvettning.

Jag fick nyligen veta, att jag i mitt arbete har skött en patient med smittsam lungtuberkulos. Patientens sjukdom var inte känd; den framkom först vid obduktionen. Vi fick veta om den först nu. Exponeringsperioden var 4-5 dagar, för en del av oss längre. Jag är gravid. Jag undrar nu, hur stor risken är, att jag har fått tuberkulossmitta? Jag oroar mig för mitt barn. Hur ska jag agera? Hur utreds saken? Vilka prover tas av en person som är gravid?

Du har i ditt arbete inom hälsovården exponerats för tuberkulos. Tuberkulos smittar dåligt; bara en tredjedel av utsatta personer får smittan och var tionde som får smittan insjuknar i tuberkulos. Anledning till panik finns inte. Tuberkulosexponering i arbetet betyder inte att du skulle insjukna.

Det är svårt att bedömma den individuella smittrisken, och inga absoluta säkerhetsgränser finns. Störst är risken att få smitta och insjukna för familjemedlemmar, som bor i samma hushåll med en person med smittsam tuberkulos. En anställd anses ha utsatts för en signifikant exponering (nära kontakt), om hans eller hennes totala exponeringstid är mer än 8 timmar. Om tiden är svår att bedöma gäller tumregeln, att nära vård under minst två arbetsskift innebär nära kontakt. En del åtgärder, såsom endotrakeal aspiration, som kan generera finfördelade aerosoler, betraktas som signifikant engångsexponering.

Eftersom den smittsamma tuberkulosen i fallet du beskrev upptäcktes först vid obduktionen, kan informationen ha nått fram långsamt. I allmänhet handlar man på följande sätt (regionala och lokala skillnader i praxis kan finnas):

Tuberkulossakkunniga inom specialsjukvården granskar exponeringssituationerna (vid behov vid flera vårdplatser och flera situationer) i samarbete med primärsjukvårdens personal och kontaktar vårdenheterna. Avdelningsskötaren samlar en lista med namnen på de anställda, som exponerats. De anställda redogör för sin exponering, eventuellt med hjälp av ett ifyllningsformulär. Uppgifterna sänds till arbetshälsovården, som svarar för uppföljningen.

Om den anställdas exponering anses signifikant, arrangeras en grundundersökning och lungröntgen två gånger med ett års intervall. Det är också möjligt att den exponerade instrueras skriftligen, och läkarundersökning företas endast om den exponerade har en underliggande sjukdom eller medicinering, som försvagar hans eller hennes försvarssystem. En sådan anställd remitteras till specialsjukvården för utvärdering av latent tuberkulosinfektion. Graviditet är inte ett sådant försvagande tillstånd.

En gravid anställd undersöks som beskrivits ovan, dock med den skillnaden att den första lungröntgenbilden tas under den sista trimestern av graviditeten och fostret skyddas. Om en gravid anställd får symtom, som tyder på tuberkulos, bör hon kontakta arbetshälsovårdens läkare. Då tas lungröntgen och görs andra nödvändiga undersökningar i ett tidigare skede.

En gravid anställd, som utsatts för signifikant tuberkulossmitta i sitt arbete, kan ta upp saken på mödravårdscentralen. Barnet som föds kan på denna grund ges BCG-vaccination. Om familjen har ovaccinerade barn yngre än 7 år, bedömer läkaren som ansvarar för barnets hälsovård (t.ex. vid mödravårdscentralen) behovet av BCG-vaccination enligt rekommendationer från Institutet för hälsa och välfärd https://www.thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin/bcg-vaccin

Var görs tuberkulostest i huvudstadsregionen? Jag kommer att vara utbytesstudent i ett års tid och behöver ett intyg? Vem skall jag kontakta?

Kraven på tuberkulostest är olika i olika länder. I USA varierar kraven också mellan olika delstater och utbildningsinstitutioner. Du bör först kontrollera vilken typ av testning din institution i destinationslandet kräver. Dessutom bör du ta reda på vad slags yttrande den begärande parten vill ha. Ta med skriftliga instruktioner ur vilka detta framgår. Tuberkulosen är ovanlig i Finland, och det är möjligt att institutionen nöjer sig med en läkarundersökning, kartläggning av tuberkulosrisken genom en intervju och lungröntgen.

Om tuberkulostest fordras, måste man ta reda på om hudtest eller blodtest avses. Hudtest (Mantoux-test, tuberkulintest) görs åtminstone i huvudstadsregionen vid privata turism- och vaccinationskliniker (Terveystalo, Aava, Mehiläinen). Hudtest kräver två besök. Vid det första besöket injiceras testsubstansen i huden och vid det andra besöket avläses resultatet. Testresultatet kan vara positivt på grund av en tidigare BCG-vaccination. Därför bör läkaren även skriva ett utlåtande angående tolkningen av testresultatet. Blodtestet (B-TbIFNg) är en nyare metod, som är i bruk till exempel vid HUSLAB. En privat läkare kan skriva remissen till laboratoriet, men tolkningen av svaret kan kräva specialisthjälp .

Kan tuberkulos smitta vid engångskontakt med saliv till exempel om rikligt med kringflygande salivdroppar hamnar på slemhinnorna i mun eller ögon, eller som en följd av en kyss?

Nej, tuberkulosen smittar inte så. Tuberkulosen smittar inte via stora droppar, via sekret eller via saliv. Tuberkulosen sprids via små partiklar i luften. Tuberkelbakterierna måste nå de nedre luftvägarna och komma ända in i alveolerna för att orsaka smitta. Då en person som lider av lungtuberkulos talar, hostar, nyser eller sjunger sprids mikroskopiskt små partiklar som innehåller tuberkelbakterier i luften. Partiklarna är endast 1-5 μm alltså någon tusendels millimeter i diameter. Man kan inte se dem eller känna av dem när man andas. En person, som vistas en längre tid eller upprepade gånger i samma utrymme (t.ex. i samma rum eller lägenhet) som en person med smittsam tuberkulos, kan få tuberkelbakterier i lungorna med luften han eller hon andas in. Störst är risken för familjemedlemmar, som bor tillsammans.

Skall man ta vitamin B6 tillsammans med tuberkulosmedicinen eller separat?

Vitamin B6 kan tas samtidigt med tuberkulosmedicinen eller vid en annan tidpunkt. Säkrast blir det gjort om man tar medicinerna samtidigt.

Kan man få tuberkulos, om man flyttar in i samma lägenhet med en person med tuberkulossmitta?

En smittad person är inte sjuk. Om en person i lägenheten har tuberkulossmitta, men inga symtom på tuberkulos, sprider han eller hon inte sjukdomen och situationen innebär inte någon risk. Eftersom det finns en liten chans, att en smittad person insjuknar någon gång senare i livet, bör den smittade hålla tuberkulossymtomen i minnet.

Tuberkulossmitta sprids endast av patienter med lungtuberkulos, som inte fått tillräckligt långvarig läkemedelsbehandling för sin sjukdom. Tuberkelbakterier sprids via luften, när den sjuka talar, sjunger, hostar eller nyser. En person, som vistas i samma utrymme, till exempel samma rum, kan få bakterier i lungorna med luften han eller hon inandas och på så sätt få smittan. Störst är risken för familjemedlemmar, som bor tillsammans. Vid tillfälliga kontakter är smittrisken mycket liten.

Om du flyttar in i en lägenhet, där en person med lungtuberkulos har bott men flyttat bort, riskerar du inte tuberkulossmitta. Man kan inte få tuberkulos genom att använda samma kärl och bestick som den sjuka, inte heller genom kontakt med hans eller hennes kläder eller ytor i lägenheten eller möblerna.

Min morbror har lymfkörteltuberkulos. Jag är gravid i sista trimestern. Mina föräldrar och syskon har ofta kontakt med både min morbror och med mig. Kan detta vara skadligt för det ofödda barnet före eller efter förlossningen? Själv har jag inte haft direkt kontakt med min morbror.

Tuberkulos sprids via luften. För att få smittan, måste man vistas i samma utrymme inomhus som den sjuka. Tuberkulos smittar inte genom att man använder gemensamma kärl, böcker etc, och inte heller genom att man kramas eller på annat sätt vidrör den sjuka eller saker han eller hon använder.

När en person med lungtuberkulos talar, hostar eller sjunger, sprids små partiklar som innehåller tuberkelbakterier i luften. En person som vistas länge eller upprepade gånger i samma utrymme (till exempel i samma rum eller lägenhet) kan få tuberkelbakterier i sina lungor med luften han eller hon andas och få smittan. En person som har lymfkörteltuberkulos smittar inte andra, eftersom tuberkelbakterierna inte kommer ur körtlarna ut i luften.

Men om lymfkörteln är blottad och rinnande, och den sjuka inte ännu får tuberkulosmedicinering, finns en liten risk för smitta i vissa situationer. En sådan situation kan uppkomma till exempel om lymfkörteln rengörs ovarsamt, exempelvis genom att duscha, och bakterier sprids i luften. I farozonen är då personer, som vistas i samma utrymme med den sjuka. Smittrisk finns även, om den sjuka har både lymfkörtel- och lungtuberkulos. Din fråga tyder på att din morbror har bara lymfkörteltuberkulos. I så fall smittar han inte ner andra. Således behöver du inte oroa dig.

Vid läroanstalten där jag arbetar, har en studerande insjuknat i tuberkulos. Hur farlig är tuberkulossmitta eller insjuknande i tuberkulos om man har astma?

Om en person exponeras för tuberkulos, kan den inte föra smittan vidare, om den inte först blir smittad själv (endast cirka var tredje av de exponerade får smittan) och sedan dessutom insjuknar i akut tuberkulos (endast var tionde som får smittan insjuknar, och detta kan ske långt senare).

Ur din fråga framgår inte vilken typ av tuberkulos den sjuka har och inte heller om han eller hon är smittsam. Om den sjuka har smittsam tuberkulos, blir hans eller hennes nära kontakter inom läroalstalten undersökta. Du kan läsa mera om ämnet på webbplatsen tuberkuloosi.fi vid avsnittet Är jag i fara?

Astma är inte en känd riskfaktor för tuberkulos, men om en astmatiker insjuknar i tuberkulos, måste hans eller hennes astmamedicinering ofta intensifieras.

Jag arbetar i utvecklingsländer. Jag har i många år regelbundet rest till den angolanska landsbygden. Följande händelse oroar mig: För ungefär två år sedan satt bredvid mig på ett angolanskt inrikesflyg en mycket sjuk ung lokal kvinna. Runt halsen hade hon en bomullstrasa fläckad av blodiga upphostningar. Jag antar att hon hade tuberkulos, eftersom det är en mycket vanlig sjukdom i Angola. Flygningen varade i cirka tre timmar inklusive mellanlandningar, kanske till och med lite längre. Jag var tvungen att hjälpa kvinnan och hennes mor bland annat med säkerhetsbältena, eftersom de inte visste hur man använder dem.

I några månaders tid har jag tidvis särskilt nattetid haft hosta och samtidigt under dagen en känsla av att jag håller på att få flunsa. Känningarna går över på en vecka, och ingen influessa utvecklar sig. Jag har inte haft feber. Dessutom har jag nästan varje dag slem i svalget och även små, illasmakande, gulbruna, stenartade sekretbollar, som jag hostar ut. Jag blir verkligt lätt trött. Nu skulle jag vilja veta, om jag borde låta undersöka mig för tuberkulos? Om det behövs, vart skall jag vända mig? På grund av tröttheten, undersökte arbetshälsovården nyligen min blodbild, och den var helt normal. Avföringsprov togs även för säkerhets skull, och de var negativa.

Det anses i allmänhet att människor som har varit på samma flyg med en person med smittsam tuberkulos, och resan har varat 8 timmar eller mer, löper större risk att få tuberkulossmitta än på kortare resor. Risken är störst för dem som sitter nära den sjuka (samma rad eller på de två raderna framför eller bakom). Tuberkulos smittar inte lätt. Det är dock omöjligt att fastställa bestämda riskgränser, eftersom risken beror på så många faktorer.

Du har flera symtom (långvarig hosta, trötthet, slemutsöndring , frossa), som kan tyda på tuberkulos, men som också kan bero på andra orsaker. Dina arbetsuppgifter framgår inte, men du har upprepade gånger arbetat i ett land där tuberkulosen är mycket vanlig. Dessutom oroar situationen dig. Det är tillräckliga skäl för att uppsöka vård.

En tuberkulosdiagnos kan inte göras eller uteslutas med hjälp av grundläggande blodprover. Det framgår inte ur ditt brev vad man sökte i avföringen. Slutsatser om eventuell lungtuberkulos kan man inte dra på basen av avföringsprovet.

För att utesluta lungtuberkulos skulle det vara viktigt att ta lungröntgen och göra bakteriefärgning och -odling på sputum. Kontakta läkare antingen vid arbetshälsovården eller vid din kommuns hälsocentral.

Jag är en medelålders diabetiker. Jag har också levercirros och astma. Jag led av lungtuberkulos för 20 år sedan. Sjukdomen var svårartad. Kan tuberkulosen eller tuberkulosmedicineringen ha samband med levercirrosen eller astman? Jag är påväg på spirometriundersökning. Jag har aldrig rökt.

Lungtuberkulos eller tuberkulosmedicinering orsakar inte astma eller levercirros. Lungtuberkulos, som varit utspridd eller orsakat stora håligheter i lungorna, kan efterlämna ärr. I en sådan situation fungerar delar av lungorna sämre än normalt, och detta kan synas i lungspirometriresultaten. Lungtuberkulos kan öka risken att insjukna i kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Kan en person som lider av tuberkulos göra köksarbeten? Om det är möjligt, så finns det begränsningar då man hanterar oförpackade livsmedel?

Tuberkulosen medför inga särskilda restriktioner vid arbete med livsmedel. Tuberkulosen smittar inte via händerna. Om en person som lider av tuberkulos inte är smittsam och orkar arbeta normalt, finns inga hinder för arbete under tuberkulosvården.

Jag har haft svår hosta i minst två veckor, och den vill inte gå om. Är det möjligt, att jag har tuberkulos?

Din hosta har varat i minst två veckor. Det framgår inte av din fråga huruvida någon dig närstående person någon gång haft smittsam tuberkulos, eller om du har bott i ett land där tuberkulosen är vanlig. Vad har väckt dina misstankar? Om du inte har varit i ovan nämnda situationer, är det troligare, att du fått en vanlig luftvägsinflammation. Många virussjukdomar är nu i omlopp, också influensa. Ibland kan dessa leda till en lunginflammation, som kräver antibiotikabehandling. Vanliga orsaker till hosta är dessutom bl.a. astma och uppstigande av surt maginnehåll i matstrupen (reflux).

Symtom på lungtuberkulos är kontinuerligt förvärrad hosta i mer än 3 veckor, ofta också upphostat slem. Upphostningar (sputum) kan uppenbara sig och de kan vara blodiga. Lungtuberkulos kan också åtföljas av allmänna symtom såsom ofrivillig viktnedgång, aptitlöshet, trötthet, ovanliga nattsvettningar eller låggradig feber.

Orsaken till den långvariga hostan bör i varje fall klarläggas. Jag rekommenderar att du besöker läkare vid hälsocentralen eller arbetshälsovården.

Jag har lagt märke till flyktingar som hostar i simhallen. Jag är rädd för att ta ett dopp i samma hall, då min motståndskraft inte är den bästa möjliga efter en operation. Kan tuberkulosen smitta i simhallen via luften eller vattnet?

Tuberkulosen sprids genom luften. Personer som vistas under en längre tid eller upprepade gånger i samma utrymme med en människa med smittsam lungtuberkulos kan få smittan. Mest utsatta är den sjukas närmaste, som bor med honom eller henne. Endast en av tio, som fått smittan, insjuknar i tuberkulos. Utrymmets storlek och ventilation inverkar påtagligt på smittrisken. Simhallar är stora utrymmen med mekanisk och effektiv ventilation. Därför är smittrisken mycket liten, nära obefintlig. Tuberkulosen smittar inte via vatten.

Det är skäl att observera, att asylsökande och flyktingar, som kommer till Finland, genomgår tuberkuloskontroll så fort som möjligt efter ankomsten. Detta inkluderar bl.a. lungröntgen. De som har lungtuberkulos uppdagas vid kontrollen och remitteras vidare för undersökning och behandling.

Är det möjligt att få tuberkulossmitta genom att dricka ur samma flaska, som någon som kan ha sjukdomen?

Tuberkulosen smittar inte genom kontakt med flaskan eller via saliven. Tuberkulosen sprids genom luften. Personer som vistas under en längre tid eller upprepade gånger i samma utrymme med en människa med smittsam lungtuberkulos kan få smittan. Tuberkelbakterier sprids genom luften när en tuberkulossjuk talar, sjunger, hostar eller nyser. En person, som vistas i samma utrymme, samma rum till exempel, kan få bakterier i lungorna med luften han eller hon inandas och därigenom få smittan. Mest utsatta är den sjukas närmaste, som bor med honom eller henne. Utrymmets storlek och ventilation påverkar påtagligt smittrisken.

Man kan alltså inte få tuberkulos genom kontakt med en flaska. Men om den sjuka och den sjukas vän har druckit och vistats tillsammans i samma rum eller lägenhet i flera timmar eller upprepade gånger, är det möjligt att vännen blir smittad. Risken ökar om rummet är litet och dåligt ventilerat. Vid tillfälliga kontakter är smittrisken låg. Det är bra att komma ihåg, att endast en liten del av de smittade insjuknar i tuberkulos.

Kan man konstatera tuberkulos med hjälp av blodprov? Hur kan jag bli undersökt? I samband med en operation på 1960-talet konstaterade man hos mig tuberkulos i bukhinnan. En nära släkting hade tuberkulos i näsan. Nu har jag konstiga känningar i magen, för vilka jag inte har någon förklaring. Jag vill försäkra mig om att jag inte igen har tuberkulos i magen!

Tyvärr finns det inget blodtest, som skulle kunna utvisa om du nu har tuberkulos. Med hjälp av blodprov kan man konstatera om du någon gång har fått tuberkulossmitta, men testet, som kallas IGRA, utvisar inte om du nu insjuknat i tuberkulos. Olika symtom från buken och mag-tarmkanalen är vanliga och kan bero på många olika skäl. Det är viktigt att du berättar för läkaren, att ni haft tuberkulos i familjen, och att du också själv haft sjukdomen.

Jag är en 45-årig kvinna. Jag har i bakgrunden ansträngningsutlöst astma. Jag insjuknade i lungtuberkulos för 5,5 månader sedan. Den halvårslånga medicineringen närmar sig sitt slut. Det är vanlig läkemedelskänslig tuberkulos som behandlas. Behandlingen hade snabb verkan; hostan försvann 5 veckor efter behandlingens början. Några veckor senare återkom hostan och sedan dess har den hållit i sig. Jag hostar speciellt på dagen, och hostar upp tjocka upphostningar, vilka är omväxlande vita eller gröna. När slemmet lossnat, känns lungorna rena, men slemmigheten ökar igen inom några timmar, och jag måste hosta igen. Lungröntgen har tagits vid kontrollundersökningar, och bilderna utvisar att jag tillfriksnat i linje med förväntningarna. Vid 4-månaders kontrollbesöket framhöll läkaren, att tuberkulosen kan efterlämna vidgade bronker, och slemmigheten kan orsakas av detta. Är sådana följdverkningar allmänna och hur behandlas de? Eller kommer jag att hosta resten av livet?

Lungtuberkulosen kan förorsaka utvidgningar (bronkiektasier) i de stora och medelstora luftvägarna. Exakt information om hur vanlig denna situation är, finns inte tillgänglig. Bronkiektasierna är bestående.

Baserat enbart på hostans och upphostningarnas återkomst kan man inte ställa diagnosen bronkiektasi. Man kan inte heller med vanlig lungröntgen på ett tillförlitligt sätt fastställa situationen. Däremot syns bronkiektasierna tydligt vid datortomografi. Denna undersökning skulle vara bra att göra. Med den ser man även bättre än med vanlig lungröntgen eventuella kvarvarande förändringar förorsakade av lungtuberkulos.

Vid behandlingen av bronkiektasier är det viktigt att upprätthålla ett gott allmäntillstånd (aktiv konditionsträning) och gott näringstillstånd. En fysioterapeut kan ge vägledning om hur man aktivt kan dränera lungorna för att avlägsna slem. Med dessa metoder kan man lindra hostan och ackumuleringen av slem. Antibiotikabehandling används endast kortvarigt i samband med att situationen förvärras.

Bronkiektasier ökar mottagligheten för bronkit och lunginflammation. Därför är det viktigt, att årligen ta det säsongbundna influensavaccinet. Man får vaccinet kostnadsfritt till exempel vid den lokala hälsocentralen. För patienter med bronkiektasier rekommenderades även engångsvaccinering med konjugatpneumokockvaccin (PCV 13), vilket förhindrar lunginflammation orsakad av pneumokockbakterier. Vaccineringen måste patienten själv betala.

Min fråga gäller tuberkulos på arbetsplatsen. Sjukdomen konstaterades av allt att döma först cirka sju månader efter det att symtom uppenbarat sig. Tills dess behandlades patienten som om han hade haft en vanlig flunssa / infektion. Uppföljningsundersökningar gjordes på personalen. Nya fall av smitta kunde inte preliminärt konstateras. Personalen håller nu på att flytta in i gemensamma öppna utrymmen (öppet kontorslandskap). Utrymmena har tidigare bestått av separata arbetsrum, och detta har begränsat personliga kontakter. Vilken är personalens risk för smitta om tuberkulosen är a) av antibiotikaresistent typ eller b) av antibiotikakänslig typ. I det öppna kontorslandskapet är de personliga kontakterna nära, dagliga och långvariga (7-8 timmar / dag). Vilket ansvar har arbetshälsovården för uppföljningen?

Tuberkulosen smittar dåligt. Av hundra personer, som vistas under en längre tid eller upprepade gånger i samma utrymme med en person med smittsam lungtuberkulos, får uppskattningsvis trettio tuberkulossmitta, och av dem insjuknar endast en av tio dvs. sammanlagt tre personer i tuberkulos. Smittrisken är störst för närstående (som bor i samma hushåll), eftersom de tillbringar mycket tid i samma utrymmen. Risken för tuberkulossmitta är inte beroende av om bakteriestammen är läkemedelskänslig eller resistent. Smittrisken är beroende på exponeringstidens längd och dessutom på hur kraftiga den lungsjukas symtom är, hur hygieniskt han eller hon hostar, hur stort utrymmet är där kontakten sker och hur ventilationen fungerar. Tuberkulosen sprids genom luften.

Tuberkelbakterier i finfördelade vätskedroppar kan även sväva med luftstömmar från rum till rum då dörrar öppnas och stängs, och när människor rör sig i gemensamma utrymmen. Ett öppet kontorslandskap utgör ett större utrymme än ett arbetsrum, och det är i allmänhet väl ventilerat (vanligen mekanisk ventilation). Följaktligen är det inte möjligt att entydigt bedöma i vilken arbetsmiljö risken för tuberkulossmitta är högre.
Risken att insjukna efter smittan är störst för personer med nedsatt motståndskraft p.g.a. sjukdom eller medicinering. (http://tuberkuloosi.fi/se/är-jag-i-fara/riskgrupper/). Därför intervjuas de exponerade angående dessa frågor, och om någon faktor som ökar risken för insjuknande hittas, görs ytterligare undersökningar för att identifiera en tänkbar tuberkulossmitta (blodprov, IGRA). Om tuberkulossmitta konstateras, erbjuds möjlighet till medicinering, som förhindrar insjuknande i tuberkulos. (http://tuberkuloosi.fi/tuberkulos/smitta/)

En frisk person med tuberkulossmitta smittar inte ner andra. Han eller hon kan sköta sitt arbete och sina fritidsintressen på normalt sätt. Det är möjligt att ingen av er som exponerades på samma arbetsplats insjuknar. Eftersom utvecklingen av tuberkulos efter smittan kan ta flera år eller årtionden, är det ändå bra att minnas symtomen på tuberkulos (ihållande hosta, upphostningar, slemmighet, aptitlöshet, oavsiktlig viktnedgång, trötthet, kraftiga nattsvettningar, feber) och uppsöka läkare om dessa symtom uppenbarar sig.

Arbetshälsovården har i uppgift att utreda exponeringssituationer som inträffar i arbetet och registrera dem i arbetstagarens sjukdomshistoria. En lista över de exponerade förvaras i arbetshälsovården i 40 års tid efter den senaste kända exponeringen. Tuberkulos hos en anställd betraktas som yrkessjukdom, om det är sannolikt att den orsakats av smitta erhållen i arbetet. Arbetshälsovården organiserar en första utredning och lungröntgen och remitterar sedan tuberkulosexponerade anställda, som fått symtom eller riskerar att insjukna, till specialsjukvården för vidare utredning. Om arbetsgivaren byts under uppföljningstiden, bör den anställda kontakta hemkommunens hälsocentral, som ordnar med lungröntgen vid 12 månader.

Jag insjuknade och vårdades på sanatorium i 14 månader åren 1965-66 och fick därefter läkemedelsbehandling i ytterligare ett halvt år. Medicinmängden var väldig, och lungröntgen togs minst en gång per månad. Då fäste man sig inte vid medicineringens och röntgandets negativa effekter. Detta oroar mig mycket. Hur har alltså medicineringen och röntgandet inverkat på mig? På den tiden var jag 16-17 år gammal.

Du har i två års tid fått behandling med tuberkulosläkemedel, som vid behandlingstiden var i bruk. Du nämner dem inte vid namn. Då användes vanligtvis streptomycin, som injicerades intramuskulärt, PAS i form av granuler, och isoniazid tabletter och kanske också andra läkemedel såsom thioacetazone och pyrazinamid.

Tuberkulosmedicineringens biverkningar framträder under behandlingen. De är oftast övergående och lämnar inte som regel bestående skador. Det injicerade streptomycinet är ett undantag; det kan förorsaka hörselnedsättning eller balansrubbningar, som kan bli bestående. Om symtom som tyder på detta (hörselnedsättning, tinnitus, svindel och nystagmus) inte har förekommit under behandlingen, finns det ingen anledning till oro. Dessa biverkningar uppenbarar sig inte senare.

Din andra fråga gällde röntgenstrålningens inverkan. Då röntgenbilder tas, beräknas den effektiva dosen E (i mSv enheter) med hjälp av dosen per ytenhet och teknisk information. Den effektiva dosen karakteriserar risken för cancer som förorsakas av strålningen. Dosen är beroende av antalet röntgenbilder, den använda metoden och röntgenapparaten. Med miniatyrröntgen var den effektiva dosen 0,24 mSv under perioden 1960-1969. Då en bild i full storlek togs var dosen 0,11 mSv. Av dig har tydligen en fullstor bild tagits 24 gånger inom två år, och den effektiva dosen har då varit 24 x 0,11 mSv eller cirka 3 mSv. Du har då under de två åren fått en lika stor strålningsbelastningen, som man i dag får vid en datortomografi av lungorna. Cancerrisken, som denna belastning förorsakar, är nära obefintlig i jämförelse med till exempel risken för lungcancer, som förorsakas av rökning. Du behöver inte oroa dig över den här saken.

Strålningsbelastningen som nuförtiden orsakas vid en en digital röntgenavbildning av lungorna (framifrån och i sidled) är mycket låg. Stråldosen är cirka 0,04 mSv, vilket motsvarar 5 dygns kosmiska bakgrundsstrålningen, eller den kosmiska stråldos man får vid en flygresa tur och retur till Kanarieöarna.

Kan man få tuberkulossmitta, om man några gånger har besökt en patient med lungtuberkulos, som redan får tuberkulosmedicin, och tar hand om honom eller henne hemma?

Det finns inte någon smittrisk i denna situation.

En person med smittsam lungtuberkulos (bakterier ses i färgat utstryk av sputum eller kaviteter ses vid lungröntgen) förlorar snabbt sin smittsamhet då effektiv medicinering insätts, i genomsnitt inom två veckor. Utskrivning från sjukhus sker vanligtvis i detta skede. En person med smittsam lungtuberkulos kan under vissa förhållanden få fortsätta den kontrollerade vården isolerad hemma. Om en person är isolerad hemma under smittsamhetsperioden, ges besökande instruktioner angående skyddsåtgärder.

Jag är född 1946. I mina lungor konstaterades 1969 en röntgenskugga stor som en en pennis slant. Jag fick behandling för tuberkulos. Inga bakterier hittades i sputum. Jag hade då ett arbete, där lungröntgen ofta togs. Under hela mitt liv har inget som antyder tuberkulos framkommit. Min dotter fick ett barn 2011. Listan över sjukdomar i familjen inkluderade min tuberkulos. Mödravårdscentralens läkare berättade, att tuberkelbakterien fortfarande fanns i min kropp, och att den kunde aktivera sig. Jag måste vara noga med att min saliv inte når barnet. Speciellt aktsam måste jag vara om jag har någon infektionssjukdom. Stämmer detta?

Ännu på 1960-talet var tuberkulosen en vanlig infektionssjukdom i Finland. Enligt din beskrivningen har du lidit av lindrig lungtuberkulos, Diagnosen grundade sig på röntgenfyndet. Du fick den tuberkulosmedicinering, som i slutet av sextiotalet var tillgänglig. Effektiv, modern tuberkulosmedicinering infördes i Finland först omkring 1980. Det är möjligt, att den mindre effektiva tuberkulosmedicinering du fick inte var tillräcklig för att döda alla tuberkelbakterier. Reaktivering av tuberkulosen kan inte förutsägas i förväg. Här inverkar främst den personliga konditionen, andra sjukdomar och mediciner. Risken för återaktivering av tuberkulosen finns, men för dig är den liten.

Du kunde låta kontrollera din situation genom att besöka hälsocentralens läkarmottagning och be om lungröntgen. I fortsättningen är det skäl att hålla möjligheten av tuberkulos i minnet. Du bör utan dröjsmål uppsöka läkare om tuberkulossymtom yppar sig. De viktigaste symtomen på lungtuberkulos är långvarig hosta, upphostningar, slemmighet eller upphostat blod. Allmänsymtom är trötthet, aptitlöshet, viktnedgång, kraftiga nattsvettningar eller feber, som kan vara lätt och inte har någon klar anledning. Om lungtuberkulosen reaktiveras, kunde du vara en risk för personer i din närmiljö och i synnerhet då för ett litet barn. Det här är vad mödravårdscentralens läkare avsåg med sin varning.

Tuberkulosen smittar endå inte v, och du behöver alltså inte till exempel undvika eller oroa dig för att pussa barnbarnet. Tuberkulosen överförs genom luften när en person med smittsam lungtuberkulos (alltid med hosta) ger upphov till finfördelade partiklar som innehåller tuberkelbakterier. Smittrisken är desto större, ju kraftigare den sjukas hostsymtom är, och ju längre man vistas i samma utrymme inomhus.

Det är bra att mödravårdsläkaren vid barnbarnets födelse tog reda på förekomsten av tuberkulos hos nära släktingar. I sådana situationer rekommenderas BCG-vaccination av den nyfödda. Ur din fråga framgår inte, om barnbarnet blivit BCG-vaccinerat. Om inte, kan ni diskutera saken på mödravårdscentralen och få en remiss till BCG-vaccinering vid barnpolikliniken vid ett centralsjukhus eller universitetssjukhus. BCG-vaccinet skyddar små barn under 5 år mot svåra former av tuberkulos. Barn under 7 år kan vaccineras.

I sammandrag:

  • Jag rekommenderar att dina nuvarande och kommande barnbarn BCG-vaccineras i enlighet med Institutets för hälsa och välfärd instruktioner. Ytterligare information: https://www.thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin/bcg-vaccin
  • För att utreda ditt eget nuvarande hälsotillstånd bör du uppsöka läkare vid hälsovårdscentralen och be om lungröntgen.
  • Uppsök läkare på nytt, om symtom som tyder på tuberkulos uppenbarar sig.