Share on FacebookTweet about this on Twitter

MDR-tuberkulos

Information om läkemedelsresistent tuberkulos och dess vård

Vad är MDR-tuberkulos?

Tuberkulos , som är resistent mot många läkemedel, kallas för MDR-TB. Förkortningen kommer ur den engelska termen multidrug resistant tuberculosis. Vid vården av denna tuberkulos kan man inte använda de viktigaste och effektivaste tuberkulosmedicinerna, rifampicin och isoniazid. Om tuberkulosen även är resistent mot fluorokinoloner och injicerade tuberkulosmediciner, talar man om XDR (extensively drug resistant) –tuberkulos.

Hur kan man få MDR-tuberkulos?

Tuberkulosen smittar alltid på samma sätt, via luften. Smittan får man av en person, som insjuknat i denna form av tuberkulos. Största antalet fall förekommer i länder där möjligheterna till tuberkulosdiagnostik är dåliga eller läkemedelsvård eller klinisk praxis är bristfälliga.

I bland händer det, att en till en början läkemedelskänslig tuberkulos under vårdens gång utvecklar resistens mot rifampicin och isoniazid. Detta kan ske, om tuberkulosens vård är oregelbunden, eller den avbryts av återkommande eller långa pauser.

MDR-tuberkulos finns överallt i världen. Nära hälften av de insjuknade är bosatta i Indien, Kina eller Ryssland. Speciellt många MDR-tuberkulosfall återfinns inom WHOs europeiska område, speciellt utanför EU/EEA-länderna.

I Finland är den läkemedelsresistenta tuberkulosen ovanlig: årligen konstateras några fall av MDR-tuberkulos. Endast enstaka fall av XDR-tuberkulos har förekommit på 2010-talet.

Hur vårdas en patient som har MDR-tuberkulos?

MDR-tuberkulosen måste skötas länge och med en kombination av flera läkemedel. Till en början behövs 5-7 olika mediciner; när vården börjat ta effekt, kan medicinerna reduceras till 4-5. Målet är alltid att finna bästa möjliga läkemedelskombination för varje patient. Den ansvariga läkaren får stöd från en nationell expertgrupp för tuberkulosvård, som ger en rekommendation angående läkemedelskombinationen.

Läkemedelsvården av MDR-tuberkulos kan förorsaka biverkningar. Patienten får information om dessa och instruktioner, som hjälper henne att på egen hand uppfölja vården. Biverkningarna kan lindras på många sätt. Ibland måste man dock upphöra med ett läkemedel, som förorsakar en allvarlig biverkning.

Vården av MDR-tuberkulos tar vanligen två år. Ibland räcker det inte med läkemedelsvården, utan tillfrisknandet kan också kräva en operation.

Hurudan är prognosen för en patient med MDR-tuberkulos?

Endast genom att engagera sig i den dagliga medicineringen kan man tillfriskna från MDR-tuberkulos. Här får man stöd av en utbildad person, som övervakar tagandet av tuberkulosmedicinerna och följer med eventuella biverkningar.

Vårdresultatet vid MDR-tuberkulos beror på flera faktorer. Sjukdomens omfattning, tuberkulosstammens motståndskraft, den sjukas ålder och övriga sjukdomar, samt den sjukas tolerans för medicinerna inverkar på tillfrisknandet. Vården av MDR-tuberkulos misslyckas oftare än vården av vanlig tuberkulos. Detta beror på att medicinerna är mindre effektiva, och den långa vårdtiden medför en större sannolikhet för biverkningar.

För vården av MDR-tuberkulos skulle nya, mer effektiva mediciner behövas. Sådana är under utveckling internationellt.