Du har fått veta att en patient med lungtuberkulos har vårdats vid din enhet. Du kanske oroar dig över din hälsa, undrar om du har smittats och är rädd för att insjukna i tuberkulos.
För det första: : Det finns inte anledning till panik, ty tuberkulosen smittar inte lätt. Mindre än en tredjedel av de exponerade smittas. Exponeringens följder är beroende av sjukdomens art hos smittkällan, exponeringstiden och övriga förhållandena.
Patientens läkare bedömer smittsamheten och perioden för smittsamhet. Om du har vårdat en tuberkulospatient, som utgör en hög smittrisk, i sammanlagt mer än 40 timmar eller har deltagit i en behandling som innebär risk utan att använda FFP2- eller FFP3-andningsskydd, betraktas du som exponerad. Likaledes går man tillväga om ett färgningspositivt varigt sekret har behandlats utan att använda FFP2- eller FFP3-andningsskydd så, att en aerosol kan ha bildats i luften.
Vid vården av en tuberkulospatient, som utgör en låg risk, är exponeringen betydligt mindre, och vårdpersonalens deltagande i potentiellt riskfulla behandlingar eller närkontakt fordrar vanligen inte speciella åtgärder.
För det andra: Av smittade vuxna (med normal motståndskraft) insjuknar bara en på tio. Risken för sjukdom är störst under åren närmast efter smittan, men man kan insjukna även efter årtionden. Risken att insjukna är högre för tonåringar och unga vuxna än för äldre. För grupper av studerande anordnas därför blodprov (IGRA) för utredande av tuberkulossmitta. De smittade erbjuds möjlighet till en 3-6 månaders vård för latent tuberkulos, som förhindrar insjuknande. För mer information, se Riskgrupper och Smittspårning – vad det innebär, och latent tuberkulosinfektion.
För det tredje: Lokalt ansvariga personer utreder exponeringssituationen och identifierar exponerade till exempel i samarbete med avdelningsskötaren. Information om den exponerade vårdpersonalen sänds till arbetshälsovården (eller till hemkommunens hälsovårdscentral), som arrangerar lungröntgen och övriga utredningar. Läs mer under rubriken Smittspårning – vad det innebär.
Anställda får information om händelsen och anvisningar enligt lokal praxis (avdelningsmöte, cirkulär, etc.). Invänta lungt anvisningar och följ dem.
För det fjärde: Kom ihåg din absoluta tystnadsplikt gällande patientinformation. Att man insjuknar i tuberkulos är inte någons fel. Den egna exponeringen och de känslor den väcker diskuteras bäst privatim. Egga inte till hysteri.
För det femte: Du arbetar inom hälsovården, och där är det alltid möjligt att möta patienter med smittsam tuberkulos. Uppmärksamma ditt eget vetande och använd det till att identifiera tuberkulospatienter och till att skydda dig själv. Kolla in instruktionerna inom ditt eget område. På Filhas websidor finner du information om tuberkulos-webkurser. Lär dig använda andningsskydd.
I Finland har under 2010-talet förekommit 2-5 fall per år av tuberkulos, som definierats som yrkessjukdom. Detta är klart mindre än tidigare (6-10 fall per år). De flesta fallen har gällt vårdpersonal. Risken för exponering och smitta vid arbete är betydligt högre i länder med mycket tuberkulos. Läs under rubriken Utlandsresor, om du ska jobba i mer än tre månader inom social- och hälsovårdsbranschen i länder med mycket hög eller hög tuberkulosinsidens eller i de Baltiska staterna.
För det sjätte: Du kan stärka din resistens med lämplig livsstil. Ta alltså hand om dig själv. Ät mångsidigt, motionera och sov tillräckligt. Sluta röka och var måttlig med alkoholen. Undvik stress. Ta D-vitamin tillskott: ljushyade åtminstone under den mörka årstiden oktober-april, mörkhyade alla årstider.
För det sjunde Kom ihåg din exponering också i fortsättningen, men stressa inte över den. Kontakta läkare för utredning av eventuell tuberkulos, om du får något av följande symtom:
- långvarig hosta i mer än tre veckor, upphostningar, slemmighet
- feber eller stegring utan tydlig orsak
- aptitlöshet och oavsiktlig viktminskning
- ovanlig trötthet
- avvikande nattlig svettning