Jag fick nyligen veta, att jag i mitt arbete har skött en patient med smittsam lungtuberkulos. Patientens sjukdom var inte känd; den framkom först vid obduktionen. Vi fick veta om den först nu. Exponeringsperioden var 4-5 dagar, för en del av oss längre. Jag är gravid. Jag undrar nu, hur stor risken är, att jag har fått tuberkulossmitta? Jag oroar mig för mitt barn. Hur ska jag agera? Hur utreds saken? Vilka prover tas av en person som är gravid?

Du har i ditt arbete inom hälsovården exponerats för tuberkulos. Tuberkulos smittar dåligt; bara en tredjedel av utsatta personer får smittan och var tionde som får smittan insjuknar i tuberkulos. Anledning till panik finns inte. Tuberkulosexponering i arbetet betyder inte att du skulle insjukna.

Det är svårt att bedömma den individuella smittrisken, och inga absoluta säkerhetsgränser finns. Störst är risken att få smitta och insjukna för familjemedlemmar, som bor i samma hushåll med en person med smittsam tuberkulos. En anställd anses ha utsatts för en signifikant exponering (nära kontakt), om hans eller hennes totala exponeringstid är mer än 8 timmar. Om tiden är svår att bedöma gäller tumregeln, att nära vård under minst två arbetsskift innebär nära kontakt. En del åtgärder, såsom endotrakeal aspiration, som kan generera finfördelade aerosoler, betraktas som signifikant engångsexponering.

Eftersom den smittsamma tuberkulosen i fallet du beskrev upptäcktes först vid obduktionen, kan informationen ha nått fram långsamt. I allmänhet handlar man på följande sätt (regionala och lokala skillnader i praxis kan finnas):

Tuberkulossakkunniga inom specialsjukvården granskar exponeringssituationerna (vid behov vid flera vårdplatser och flera situationer) i samarbete med primärsjukvårdens personal och kontaktar vårdenheterna. Avdelningsskötaren samlar en lista med namnen på de anställda, som exponerats. De anställda redogör för sin exponering, eventuellt med hjälp av ett ifyllningsformulär. Uppgifterna sänds till arbetshälsovården, som svarar för uppföljningen.

Om den anställdas exponering anses signifikant, arrangeras en grundundersökning och lungröntgen två gånger med ett års intervall. Det är också möjligt att den exponerade instrueras skriftligen, och läkarundersökning företas endast om den exponerade har en underliggande sjukdom eller medicinering, som försvagar hans eller hennes försvarssystem. En sådan anställd remitteras till specialsjukvården för utvärdering av latent tuberkulosinfektion. Graviditet är inte ett sådant försvagande tillstånd.

En gravid anställd undersöks som beskrivits ovan, dock med den skillnaden att den första lungröntgenbilden tas under den sista trimestern av graviditeten och fostret skyddas. Om en gravid anställd får symtom, som tyder på tuberkulos, bör hon kontakta arbetshälsovårdens läkare. Då tas lungröntgen och görs andra nödvändiga undersökningar i ett tidigare skede.

En gravid anställd, som utsatts för signifikant tuberkulossmitta i sitt arbete, kan ta upp saken på mödravårdscentralen. Barnet som föds kan på denna grund ges BCG-vaccination. Om familjen har ovaccinerade barn yngre än 7 år, bedömer läkaren som ansvarar för barnets hälsovård (t.ex. vid mödravårdscentralen) behovet av BCG-vaccination enligt rekommendationer från Institutet för hälsa och välfärd https://www.thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin/bcg-vaccin

Svar från sakkunniga