Tuberkulosen smittar dåligt. Av hundra personer, som vistas under en längre tid eller upprepade gånger i samma utrymme med en person med smittsam lungtuberkulos, får uppskattningsvis trettio tuberkulossmitta, och av dem insjuknar endast en av tio dvs. sammanlagt tre personer i tuberkulos. Smittrisken är störst för närstående (som bor i samma hushåll), eftersom de tillbringar mycket tid i samma utrymmen. Risken för tuberkulossmitta är inte beroende av om bakteriestammen är läkemedelskänslig eller resistent.
Smittrisken är beroende på exponeringstidens längd och dessutom på hur kraftiga den lungsjukas symtom är, hur hygieniskt han eller hon hostar, hur stort utrymmet är där kontakten sker och hur ventilationen fungerar. Tuberkulosen sprids genom luften.
Tuberkelbakterier i finfördelade vätskedroppar kan även sväva med luftstömmar från rum till rum då dörrar öppnas och stängs, och när människor rör sig i gemensamma utrymmen. Ett öppet kontorslandskap utgör ett större utrymme än ett arbetsrum, och det är i allmänhet väl ventilerat (vanligen mekanisk ventilation). Följaktligen är det inte möjligt att entydigt bedöma i vilken arbetsmiljö risken för tuberkulossmitta är högre.
Risken att insjukna efter smittan är störst för personer med nedsatt motståndskraft p.g.a. sjukdom eller medicinering. Därför intervjuas de exponerade angående dessa frågor, och om någon faktor som ökar risken för insjuknande hittas, görs ytterligare undersökningar för att identifiera en tänkbar tuberkulossmitta (blodprov, IGRA). Om tuberkulossmitta konstateras, erbjuds möjlighet till medicinering, som förhindrar insjuknande i tuberkulos.
En frisk person med tuberkulossmitta smittar inte ner andra. Han eller hon kan sköta sitt arbete och sina fritidsintressen på normalt sätt. Det är möjligt att ingen av er som exponerades på samma arbetsplats insjuknar. Eftersom utvecklingen av tuberkulos efter smittan kan ta flera år eller årtionden, är det ändå bra att minnas symtomen på tuberkulos (ihållande hosta, upphostningar, slemmighet, aptitlöshet, oavsiktlig viktnedgång, trötthet, kraftiga nattsvettningar, feber) och uppsöka läkare om dessa symtom uppenbarar sig.
Arbetshälsovården har i uppgift att utreda exponeringssituationer som inträffar i arbetet och registrera dem i arbetstagarens sjukdomshistoria. En lista över de exponerade förvaras i arbetshälsovården i 40 års tid efter den senaste kända exponeringen. Tuberkulos hos en anställd betraktas som yrkessjukdom, om det är sannolikt att den orsakats av smitta erhållen i arbetet. Arbetshälsovården organiserar en första utredning och lungröntgen och remitterar sedan tuberkulosexponerade anställda, som fått symtom eller riskerar att insjukna, till specialsjukvården för vidare utredning. Om arbetsgivaren byts under uppföljningstiden, bör den anställda kontakta hemkommunens hälsocentral, som ordnar med lungröntgen vid 12 månader.