En smittad person kan ha tuberkulosbakterier i kroppen utan att bli sjuk. Tuberkulosbakterier har stannat kvar i kroppen i en vilande form. Man talar om latent tuberkulosinfektion (LTBI). I denna situation har personen inga symtom, \u00e4r inte sjuk och kan inte sprida sjukdomen till andra. Detta kan p\u00e5g\u00e5 under en livstid.<\/p>\n
Men om bakterierna aktiveras och b\u00f6rjar f\u00f6r\u00f6ka sig blir personen sjuk i tuberkulos. I det h\u00e4r fallet har han vanligtvis symtom p\u00e5 tuberkulos. Sjukdomen kan d\u00e5 ocks\u00e5 smittas till andra.<\/p>\n
Enligt WHO:s uppskattning b\u00e4r en fj\u00e4rdedel av v\u00e4rldens befolkning p\u00e5 tuberkulosbakterier i kroppen. De flesta av dem lever i l\u00e4nder d\u00e4r tuberkulos \u00e4r vanligt (n\u00e4stan hela Asien, Afrika, Syd- och Centralamerika, en stor del av \u00d6steuropa). Det fanns fortfarande mycket tuberkulos i Finland i mitten av 1900-talet. D\u00e4rf\u00f6r har en del av dem som \u00e4r f\u00f6dda i Finland f\u00f6re 1950 smittats av tuberkulos i sin barndom eller ungdom.<\/p>\n
En f\u00e4rsk tuberkulosinfektion efterstr\u00e4vas alltid i samband med smittsp\u00e5rning<\/strong> (l\u00e4s mer p\u00e5 sidan Smittsp\u00e5rning – vad betyder det?<\/a>). Unders\u00f6kningen g\u00f6rs f\u00f6r de under 35 \u00e5r som har en person i sin n\u00e4ra krets som insjuknat i lungtuberkulos och de som varit utsatta f\u00f6r ett fall av h\u00f6g smittorisk vid ett riskfyllt ingrepp i arbetet. Utsatta, som har en \u00f6kad risk att bli sjuk p\u00e5 grund av sjukdom eller medicinering, unders\u00f6ks oavsett \u00e5lder.<\/p>\n Latent tuberkulosinfektion rekommenderas att s\u00f6kas vid vissa sjukdomstillst\u00e5nd som f\u00f6rsvagar immunf\u00f6rsvaret eller under l\u00e4kemedelsbehandlingar som inneb\u00e4r risk f\u00f6r aktivering av latent tuberkulosinfektion:<\/p>\n I samband med en hiv-diagnos<\/strong>. Om en hiv-patient \u00e4r infekterad med tuberkulos har han en 30-faldig risk att drabbas av tuberkulos. En person som har g\u00e5tt vidare till AIDS-stadiet har 100-faldig risk att bli sjuk.<\/p>\n N\u00e4r man \u00f6verv\u00e4ger att p\u00e5b\u00f6rja biologisk l\u00e4kemedelsbehandling eller JAK-h\u00e4mmare<\/strong>. Biologisk l\u00e4kemedelsbehandling och JAK-h\u00e4mmare kan anv\u00e4ndas vid behandling av reumatiska sjukdomar, sv\u00e5r psoriasis och kroniska tarminflammationer (Crohns sjukdom, ulcer\u00f6s kolit). Vid reumatiska sjukdomar \u00e4r TNF-blockerare associerad med en fyrfaldig risk f\u00f6r aktivering av latent tuberkulosinfektion j\u00e4mf\u00f6rt med traditionella antireumatiska l\u00e4kemedel. Effekten av andra biologiska l\u00e4kemedel och JAK-h\u00e4mmare \u00e4r mindre.<\/p>\n N\u00e4r man planerar en transplantation<\/strong>. Risken f\u00f6r tuberkulos hos organtransplantationspatienter p\u00e5 grund av aktiveringen av en latent tuberkulosinfektion \u00e4r minst fyra g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n den allm\u00e4nna befolkningen. Vid solida organtransplantationer \u00e4r risken st\u00f6rre \u00e4n vid stamcellstransplantation. Lungtransplanterade patienter har den h\u00f6gsta risken, cirka sex g\u00e5nger j\u00e4mf\u00f6rt med andra organtransplanterade patienter.<\/p>\n Vid start av dialysbehandling<\/strong>.<\/p>\n Fr\u00e5n en person som lider av silikos (stendammslunga)<\/strong>.<\/p>\n Syftet med behandlingen \u00e4r att f\u00f6rhindra tuberkulos och vidare spridning av infektioner. Latent tuberkulosinfektion kan vakna n\u00e5gon g\u00e5ng i livet, \u00e4ven decennier senare, och f\u00f6rvandlas till symptomatisk tuberkulos. Ungef\u00e4r en av tio personer som smittats av tuberkulos med normal immunitet kommer senare att utveckla tuberkulos.<\/p>\n Den h\u00f6gsta sannolikheten f\u00f6r att den vilande formen utvecklas till en sjukdom \u00e4r inom tv\u00e5 \u00e5r efter infektion. Den livsl\u00e5nga risken f\u00f6r sjukdom p\u00e5verkas i huvudsak av kroppens f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga. \u00c5lder spelar roll: barn under 5 \u00e5r, ton\u00e5ringar och unga vuxna l\u00f6per h\u00f6gre risk att bli sjuka. Sjukdomar och l\u00e4kemedelsbehandlingar som f\u00f6rsvagar immunf\u00f6rsvaret \u00f6kar risken f\u00f6r sjukdomar, liksom graviditeten.<\/p>\n L\u00e4kemedelsbehandling kan f\u00f6rhindra utvecklingen av tuberkulos hos 60-90 % av dem som f\u00e5r full behandling.<\/p>\n Testerna omfattar kartl\u00e4ggning av riskfaktorer, symtomenk\u00e4t, grundl\u00e4ggande blodprov, hiv-test, lungr\u00f6ntgen, sputumprover (vid behov) och blodprov (IGRA, Interferon Gamma Release Assay). Det finns tv\u00e5 typer av IGRA-tester. Det vanligaste testet \u00e4r interferon gamma-sekretion som orsakas av antigenet fr\u00e5n tuberkulosbakterien m\u00e4tt i helblod (B-TbIFNg). I den andra metoden ber\u00e4knas antalet interferon-gamma-uts\u00f6ndrande celler med hj\u00e4lp av isolerade lymfocyter (B-LyTbIFN).<\/p>\n Vid smittsp\u00e5rning tas blodprovet tidigast tv\u00e5 m\u00e5nader efter sista exponeringen. Testet kan inte f\u00f6ruts\u00e4ga vem som kommer att utveckla tuberkulos.<\/p>\n Unders\u00f6kningar s\u00e4kerst\u00e4ller att personen inte har en aktiv tuberkulossjukdom. Unders\u00f6kningarna genomf\u00f6rs inom specialiserad sjukv\u00e5rd, de \u00e4r kostnadsfria f\u00f6r examinanden.<\/p>\n IGRA-testet g\u00f6rs f\u00f6r de som \u00e4r planerade att p\u00e5b\u00f6rja sjukdomsf\u00f6rebyggande medicinsk behandling. L\u00e4kemedelsbehandling rekommenderas inte f\u00f6r personer \u00f6ver 35 \u00e5r, eftersom risken f\u00f6r leverinfektion relaterad till l\u00e4kemedelsbehandling \u00e4r h\u00f6gre f\u00f6r dem \u00e4n f\u00f6r yngre personer. Behandlingen ges dock om en person \u00f6ver 35 \u00e5r har andra sjukdomar eller mediciner som \u00f6kar risken att drabbas av tuberkulos. D\u00e5 \u00e4r den potentiella skadan fr\u00e5n LTBI-behandling acceptabel.<\/p>\n Ett negativt testresultat (< 0.35) utesluter tillf\u00f6rlitligt infektion hos en frisk exponerad person. Att tolka ett positivt testresultat \u00e4r sv\u00e5rare. Det \u00e4r k\u00e4nt att resultaten n\u00e4ra testtillverkarens gr\u00e4nsv\u00e4rde varierar k\u00e4nsligt av m\u00e5nga anledningar. Falskt positiva resultat \u00e4r allts\u00e5 m\u00f6jliga. I studier har risken att drabbas av tuberkulos visat sig \u00f6ka vid en resultatniv\u00e5 p\u00e5 1.0-4.0. I Finland har en grupp tuberkulosexperter kommit fram till denna rekommendation, f\u00f6r att behandlingen av latent tuberkulosinfektion med st\u00f6rre s\u00e4kerhet skulle riktas mot personer som faktiskt \u00e4r tuberkulossmittade och d\u00e4rmed har nytta av behandlingen. Om en person har en \u00f6kad risk att bli sjuk (immunf\u00f6rsvagande sjukdomar och l\u00e4kemedelsbehandlingar) anses gr\u00e4nsen f\u00f6r positivt provsvar vara 0.35.<\/p>\n L\u00e4kemedelsbehandling av latent tuberkulosinfektion kan f\u00f6rhindra utvecklingen av tuberkulos hos de allra flesta som behandlas. 1-2 tuberkulosl\u00e4kemedel anv\u00e4nds i behandlingen. Behandlingen varar vanligtvis 3 m\u00e5nader (tv\u00e5 l\u00e4kemedel) eller 6-9 m\u00e5nader (ett l\u00e4kemedel).<\/p>\n Behandlingsbeslutet fattas efter individuellt \u00f6verv\u00e4gande och diskussion. Behandling ges endast om personen \u00e4r villig och engagerar sig i behandlingen. Behandlingsbeslutet p\u00e5verkas i huvudsak av en individuell, behandlingsrelaterad riskbed\u00f6mning av biverkningar. Behandlingen p\u00e5b\u00f6rjas och \u00f6vervakas p\u00e5\u00a0 specialiserad sjukv\u00e4rd och \u00e4r kostnadsfri f\u00f6r patienten.<\/p>\n Risken f\u00f6r hepatit \u00e4r n\u00e5got \u00f6kad under graviditeten. Det \u00e4r s\u00e4krast att p\u00e5b\u00f6rja behandlingen 3 m\u00e5nader efter f\u00f6rlossningen. Behandlingsbeslutet fattas alltid individuellt, baserat p\u00e5 noggrant \u00f6verv\u00e4gande.<\/p>\n Patientinstruktioner relaterade till smittsp\u00e5rning ang\u00e5ende behandling av latent tuberkulosinfektion<\/a> (Tays, p\u00e5 finska, \u00e4ven \u00f6vers\u00e4ttningar till andra spr\u00e5k).<\/p>\n Information om l\u00e4kemedelsbehandling av latent tuberkulosinfektion<\/a> (Tays, p\u00e5 finska, \u00e4ven \u00f6vers\u00e4ttningar till andra spr\u00e5k)<\/p>\n Reumatologf\u00f6rbundets patientguide vid \u00f6verv\u00e4gande av biologisk l\u00e4kemedelsbehandling eller JAK-h\u00e4mmande medicin<\/a> (p\u00e5 finska)<\/p>\n Filhas patientguide vid planering av en organtransplantation<\/a> (p\u00e5 finska)<\/p>\nVarf\u00f6r ska latent tuberkulosinfektion behandlas?<\/h3>\n
Hur diagnostiseras en latent tuberkulosinfektion?<\/h3>\n
Varf\u00f6r g\u00f6rs inte IGRA-testet f\u00f6r alla exponerade personer?<\/h3>\n
Varf\u00f6r leder gr\u00e4nsen f\u00f6r IGRA-testresultatet (B-TbIFNg) till behandling f\u00f6r latent tuberkulosinfektion hos en frisk person 1.0, n\u00e4r laboratoriet svarar som ett positivt resultat redan fr\u00e5n en avl\u00e4sning p\u00e5 0.35?<\/h3>\n
Hur behandlas latent tuberkulosinfektion?<\/h3>\n
Kan latent tuberkulosinfektion behandlas under graviditet?<\/h3>\n
Lue lis\u00e4\u00e4 potilasohjeista:<\/strong><\/h3>\n