Är jag i fara?

Tuberkulosen sprids via luften. Då en person med lungtuberkulos talar, hostar, nyser eller sjunger, sprids små partiklar innehållande tuberkulosbakterier i luften. Personer som vistas länge eller upprepade gånger i samma utrymmen (t.ex. i samma rum eller lägenhet) kan då få tuberkelbakterier i sina lungor genom luften de inandas. Samboende familjemedlemmar utsätts för den största smittrisken.

Tuberkulos smittar inte genom kärl, drycker, mat, kläder eller ytor. Smitta kan man få från en insjuknad person som vistas i samma utrymme. Bakterier förblir i rumsluften endast timmar sedan den insjuknade avlägsnat sig.

Tuberkulos smittar inte via hudkontakt eller annan kontakt. Smittrisken är relaterad till vistelse i samma inneutrymme.

Tillfälliga, korta och enstaka resor t.ex. i buss eller tåg innebär inte någon infektionsrisk.

Risken för smitta kan emellertid öka, om man upprepade gånger reser i samma kollektivtrafikmedel med den sjuka. En flygresa på mer än 8 timmar innebär en beaktansvärd risk. Smittrisken är störst för personer som suttit nära patienten med smittsam tuberkulos (upp till två bänkrader framför eller bakom). Dessa personer spåras och kontaktas av sakkunniga med ansvar för infektionssjukdomar i hemkommunen.

Nej, det gör de inte. Endast de med lungtuberkulos kan smitta ner andra. Smitta sprids lättare om den sjuka har hålrum (kaverner) i lungorna, eller om man vid tuberkulosfärgning har funnit bakterier i upphostningar.

Nej, det blir de inte. Tuberkulosen smittar inte lätt. Endast en tredjedel av dem som haft nära och långvarig kontakt med en person med smittsam tuberkulos får smittan. Mest utsatta är personer som bor i samma familj med den sjuke. Alla som får smittan insjuknar inte.

I världen och i Finland används både hudtest (Mantoux-test) och blodprov (det så kallade IGRA-testet). Mantoux-testet används mest för att ta reda på infektionen hos barn under 7 år. IGRA-testet används för att ta reda på infektion hos vuxna under 35 år och vuxna oavsett ålder med svag immunitet, det vill säga som löper hög risk att bli sjuk. IGRA-testet används också i vissa situationer där det är nödvändigt att ta reda på möjligheten av latent tuberkulosinfektion. Läs mer om denna latenta tuberkulosinfektion (LTBI).

Nej, det kan hon inte.

Ja, den kan behandlas. Tuberkulosinfektion behandlas med tuberkulosmediciner. Läkaren väljer passande läkemedeln eller kombinationen. Behandlingen pågar i 3‒6 månader beroende på läkemedelkombinationen.

Nej. Vem som helst, som fått smittan, kan insjukna i tuberkulos oavsett ras, kön, ålder, yrke och social status.

Ja, det kan du. Bra näringstillstånd, att ta hand om D-vitaminintaget och att inte använda rusmedel stödjer kroppens försvarssystem mot tuberkulos.

Nej, det gör de inte. Endast en av tio friska vuxna, som fått smittan, insjuknar i tuberkulos.

Cirka hälften av dem får symtom inom två år efter smittan. Den andra hälften insjuknar någon gång senare i livet.

Ja, de är mera mottagliga. Småbarn under 5 år, som fått smittan, insjuknar lättare än äldre barn och vuxna. Av ovaccinerade barn under ett år insjuknar vartannat efter tuberkulossmitta. Av ovaccinerade 1-5 -åringar insjuknar vart fjärde, om det får smittan. Småbarn över 5 år och barn i skolåldern har samma risk att insjukna som vuxna. Hos unga i åldern 15-20 år är risken att insjukna åter högre än hos vuxna.

En obehandlad hivinfektion ökar betydligt risken att insjukna i tuberkulos. En hivpositiv person utan effektiv hivbehandling har en 30-faldig risk att insjukna i tuberkulos sedan han eller hon råkat ut för tuberkulossmitta. I aidsstadiet är risken att insjukna 100-faldig. Om människan får effektiv behandling, har hon en liknande risk att insjukna som en person utan hivinfektion.

Tuberkulos är en allmänfarlig smittsam sjukdom för vilken förebyggande åtgärder är föreskrivna i lag. Lagen om smittsamma sjukdomar stadgar att den personal som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar skall spåra personer som råkat ut för allmänfarlig smittrisk. Smittsamheten bedöms på det sjukhus där den sjukas tillstånd utreds och behandling ges.

I en intervju med en patient som lider av luftvägstuberkulos får man reda på vem patienten har haft mycket kontakt med (så kallad smittspårning). Om du och/eller ditt barn under 7 år tillhör de utpekade utsatta får du en inbjudan till undersökningarna.

Risken för insjuknandet är betydligt högre för en sådan person än för en frisk person smittad av tuberkulos. Därför tar man i samband med smittspårning reda på om den tuberkulosutsatta har vissa sjukdomar eller medicinska behandlingar.

Sjukdomar: hiv-infektion, organtransplantation, allvarlig njursvikt (dialysbehandling), silikos (stendammslunga).
Läkemedelsbehandlingar: TNF-blockerare, långvarig oral kortisonbehandling (t.ex. prednisolon > 20 mg/dag) i mer än en månad, för närvarande använt cytostatika, andra biologiska läkemedel och JAK-hämmare.

Jämfört med hivnegativa, har hivpositiva mer tuberkulos i andra organ än lungorna. Om en obehandlad hivinfektion har fortskridit till AIDS-skedet, kan tuberkulosen framträda i generaliserad, snabbt framskridande form.

Från varje tuberkulospatient tas med samtycke av patienten blodprov för utredning av hivinfektionsmöjligheten.