Julmärken var en gång ett viktigt medel för att samla in pengar till tuberkulosarbetet. Den danska posttjänsteman Einar Holbøl kom 1903 på idén med julmärkena – ett välgörenhetsmärke som såldes separat för att klistras på julhälsningar. Det Kongelige Post publicerade det första julmärket 1904, och intäkterna från försäljningen användes för vården av svårt sjuka, i synnerhet tuberkulossjuka barn. Försäljningen av julmärken visade sig snabbt vara en inbringande finansieringsmetod för nationella föreningar, som grundats för bekämpande av tuberkulos . Idén med märkena spred sig snabbt först till de nordiska länderna och småningom till olika delar av världen.
I Finland publicerade Föreningen för tuberkulosens bekämpande (numera Filha rf) det första julmärket 1912 och därefter varje år från 1926 till 2001. Från och med 1927 hade julmärkena som emblem det röda dubbelkorset, som antogs som internationellt emblem för tuberkulosens bekämpande vid en internationell konferens i Berlin 1902. Julmärken tecknades av många kända konsnärer, bl.a. Väinö Blomstedt , Martta Wendelin, Signe Hammarsten-Jansson och Erik Bruun.
Speciella märken för understödandet av tuberkulosarbetet hade publicerats i Finland även tidigare. Föreningen för understödandet av mindre bemedlade lungsiktiga publicerade det första märket, som ritats av Akseli Gallén-Kallela, år 1908. Även märken, som såldes året om för bekämpandet av tuberkulosen, publicerades åren 1908, 1910, 1915 och 1921.
Med julmärkena samlade man i Finland pengar för bekämpandet av tuberkulosen och sedan 1930-talet särskilt för underhållet av julmärkeshem för barn. I julmärkeshemmen placerades nyfödda, vars mödrar eller andra familjemedlemmar hade smittsam lungtuberkulos . De nyfödda isolerades genast efter födseln från sin tuberkulossjuka mor och placerades i ett julmärkeshem för de första levnadsåren. Före upptäckten av effektiv tuberkulosmedicinering, var detta det enda effektiva sättet att skydda spädbarn från tuberkulossmitta och en mycket sannolik död.
Föreningen för tuberkulosens bekämpande i Finland upprätthöll julmärkeshem i Tammerfors 1936-1973, Uleåborg 1945-1969 och Kuopio 1954-1964. Dessutom upprätthölls en filial till Tammerfors julmärkeshem i Pälkäne åren 1939-1948. Sammanlagt 5 335 barn vårdades vid julmärkeshemmen under dessa år. Julmärkeshemmen behövdes inte längre när tuberkulossituationen förbättrades i Finland. Julmärkeshembarn har sin egen förening.
Jul- och välgörenhetsmärkena är inte frimärken, men bland filatelister är de en populär underart, som man samlar.
Litteratur:
Berglund, Åke: Suomen Tuberkuloosin Vastustamisyhdistys Joulumerkit, Suomen Filatelistiliitto ry, Vaasa 1994
Tamminen, Antti (toim.): Joulumerkkikotimme 1936–1973. Poimintoja joulumerkin 70-vuotiselta taipaleelta., Suomen Tuberkuloosin Vastustamisyhdistys, Helsinki 1982
Teramo, Kari: Joulumerkkien tarina, Duodecim 2003;119:2337–45
